söndag 24 augusti 2008

Tidskriften Serum #30 - Augusti 2008

Det tog lite längre än planerat, men Serums andra bloggnummer är här, till slut. Vi fortsätter med att presentera en författare per nummer, och det är ett våldsamt stort nöje att få presentera en gammal bekant, mannen som en gång var Serums bartender, under storhetstiden när vi kunde hålla oss med en sådan. Han komponerade faktiskt en speciell drink, Serum Supreme, som gick att beställa på krogen Mässingshornet i Malmö. Men till den drinken och flera andra ber vi att få återvända alldeles strax, i supplementet Serum 30B. Nu är det dikterna, och mannen bakom dem, vi ska koncentrera oss på. Freke Räihä, som han numera heter (kanske minns du honom som Markus) debuterade på Serums lilla förlag Fakir med "po-etik", år 2001. Men förutom några uppdykningar i tidskriften och på våra fester i början på 00-talet har det varit rätt så tyst kring honom. Men inte längre. Vi börjar med att ställa en viktig fråga:

30.1 VAD ÄR EN RÄIHÄ?

Där Serum frågar och Räihä svarar.

Vad är en Räihä?
En Räihä är många saker; t ex en gammal elitgymnast från Karelen, en ung fotbollspelare, en litteraturintresserad Alfa Laval-anställd fabriksarbetare som dricker på tok för mycket och dör av hjärtstopp efter att ha förlorat alla sina år i Sverige. Det kan också vara en läkarsekreterare eller en nyss utexaminerad kock som tindrar med ögonen, kanske en butiksdekoratör eller en hårt arbetande ekonom som reser världen runt för Sony och döper sin katt till Zoega...
Det kan också vara en känslig och öm poet med ett hårt språk i en döende värld.

Hur ställer du dig till offentliga framträdanden och dylikt? Har du gjort det mycket/lite? Om du avstår, utifrån vilka premisser?
Jag älskar scenen,den lockar, väntar, hungrar efter mig. Publiken lever i koma utan min närvaro. Jag har uttryckt mig på scen genom teatern, musiken och poesin. Den är en drog, ett sug, en egofix. Att vara offentlig som poet är njutbart. Att möta sina läsare är inspirerande. Blev t ex påhoppad på Möllevångstorget av ett par som hade börjat sin semester med orden: "börshuset blev till ett dagis". Levde på den komplimangen hela sommaren.

Vi associerar förutsägbart Finland till Sponken, Sibelius och sauna. Vilka är dina finska referenser, "vad är finskt" hos dig och i din poesi? Om nåt.
Suomi är tusen sjöar av mystik, oförstående, berättelser om snö och barndom. Mor har berättat att hennes far ville skriva en bok, tydligen läste han mycket. Det var han som visade mig Lunds Stadsbibliotek och lärde mig att bowla. Jag får skriva den i stället. Jag är finsk på min mors sida, min far är från Västerbotten. Så jag är andra generationen och blandras. Jag har aldrig känt mig varken svensk eller finsk. Förra sommaren mötte jag Saarikoski på ett bibliotek i Hällefors, då hade han varit död i 24 år. Det kändes som jag mött en tvillingsjäl. Annars har jag låtit mig inspirerats av Arska från Hersa, den finska folkmetalen och Aki Kaurismäki. Och visst, jag gillar sauna. Vi badade mycket när jag var ung, mina morföräldrar hade tillgång till bastu. Förra sommaren hamnade jag i en vedbastu vid Bergsjön, ojojoj! Som många andra överkänsliga personer har jag missbrukat alkohol under en lång period och det är väl lika arketypiskt som den fulla finnen med kniven. Arbetslöshet, ångest och vodka är kära vänner.

Har du sänt några diktmanus till förlag? Och varför i h-vete har de i så fall inte blivit antagna? Har du några smaskiga citat från eventuella refuseringar att bjuda på?
Oja! Jag har skickat till åtskilliga och bara fått förtryckta lappar tillbaka. Nu senast har jag provat med Vertigo men han har inte svarat och det har gått ett år sedan jag hörde av mig första gången... Det kan man väl kalla en hård refusering? Kalla handen. Jag har själv inget bra svar på varför ingen vill trycka mina dikter.

Umgås du i "litterära miljöer" med andra som skriver? Varför/varför inte?
Nej. Ingen av de personer som ingår i mitt vardagsliv har behovet att skriva. Men jag minns de tillfällen jag har hamnat i en sådan miljö med värme. Kanske nu när jag börjar på Skurups skrivarlinje kommer det att förändras. Jag saknar det.

Är det din cigarrill?
Mycket möjligt. Men det skulle kunna vara Whildes, eller bara utsikten. Cigarillen var en omskrivning för: "jag har blivit bedragen och håller på att gå i bitar, kom och älska mig vem som helst." Men ibland är ett rökdon bara ett rökdon.

Poesi, vapen och sprit. Kombinationen är intressant. Kommentar?
Ja, tre starka uttryck som inte lämnar något sällskap utan kommentarer. Jag är för rastlös för att läsa något annat än poesi och jag har en vapenfetisch som jag inte bejakar för att undvika Majakovskijs öde och träffa hjärtat. Men jag har aldrig kunnat skriva när jag har druckit.

Foto: Ida Jenzén

30.2 DIKTERNA


det är gryning & skymning

döden rycker masken från sitt ansikte


som för att avslöja sin mänsklighet

hon tittar bort

med tår begravda i kall, svalnande ökensand

askan av berg


en bördig mark savar mellan hennes fingrar

det är gryning & skymning.


halva sanningen.


första suran:

alla profeter är lika, och mångfaldiga som saltkornen i havet

den Egendomlige stödjer kriget i mellanöstern

för att få ut människorna, & återbygga eden

må så ske

i rättvisans vågskålar finns ändå inget du kan väga upp

som kan väga upp


*

andra suran:

nu, vill kunskapen, som den första dödssynden, träda fram

som frö till ett träd

vi begraver den Egendomlige i hans förbundsark

sen renar vi våra hem

sen renar vi med den eld vi lärt oss frukta

som är khabs i khun, i den klarast lysande stjärnan

som är du


*

tredje suran:

som enda budord

är den ena nakna människan efter en annan

viljan att älska

utan en döljande slöja, eller en svepning av oskuld

som enda vision av himmelriket


*

fjärde suran:

min mynning mot dina bröstvårtor avfyrar

ett stjärnskott som, förvandlar havet till campari och

binder mig en ny lagerkrans av malört

klädnaderna klär bara golvet, men dina ögons svarta oliver, pärlor

klär alla jag ser

& ur orgasmens kraftkälla öser vi


*

femte suran:

vi får inte sanningshalta fram, som bleka inkompetenser eller missionärer:

religionen – fri från människan,

fri från den Egendomlige, som även är bestraffaren

& fri från friheten.


*

jag drömde att dina ögon hade åldrats

att ditt hår var mörkare

som av ständig motvind

på ett övertänt sädesfält av brandgul raps

du kan be mig knulla ditt finger när du vill.

fy faan vad det är varmt och luktar av kanel


och att det är svårt att hantera sådant.


*

du spelar mig ett spratt med dina siratliga ögon

i bärnsten och solförmörkelser


jag skrattar högt

nattklubbsljuset går hårt på min ovärderliga jade

det är svettigt & så

över hela dig

jag pratar om färskt bröd som kan smälta smör

men det är inte mina ord

och det är inte du som lyssnar.


*

ett finger är nyckeln till dödens drakport

ett är violan som tränger sig in mellan revens ben

ett sluter sig om magsäcken

ett letar sig upp i tarmen

ett är kvar som kvisthål efter barndomen

handen sitter som ett hammarslag

på en blodig klitoris

och armen är en krycka för kärleken


vi delar med varandra.


*


i malmö rinner vinden längsmed trottoarerna

som genom djupa tankeskåror

japp, och drömmen drömmer om sig själv

i aprilsolen

i det öppna såret mellan våra ögon konstaterar vi:

kuk, är inte en värdering

mmm, just så, alldeles intill beröringen, med en hårsmån

när precis vad som helst kan komma emellan

t ex att fascisterna vinner val i frankrike.


*


jag blev för full och misslyckades med att ta livet av mig

i kanske tio år

sen tröttnade jag

slutade skämmas för att dansa offentligt

började skratta

och äta rågbröd igen

inte för att jag känner mig annorlunda

men det är jäkligt gott med rågbröd.



ETT TUSEN

vad kysser vi i skrevorna hos varandra

jo, drömmar

och på mattan fläckar röven blöder

och på spisen kakas kaffet

och läpparna fuktas av begäret

ett bittert skratt får inte eka länge i ditt hjärta

utan bleknar som ett minne, vi en gång vunnit

och aldrig saknat

så, vad söker vi hos varandras oskuld

vad gör dina fingrar i min ficka

& vad frågar branden brandmannen om

ett eller annat

det ingen annan kan svara på eller vad den redan vet

om du vill vara med och leka

om du får sova över

om du älskar mig

om vad vi ska göra med lenins odöda kropp

som utom sig av ilska härjar runt på moskvas gator

vad ville du veta.


*

till lunch:

en kastrull gamla minnen

& den obligatoriska ketchupen

jag har en oväntad erotisk dröm

hon skriker av tillfredställd kåthet

om jag vaknar

vet jag inte ens hur hon luktar

det gör inte så mycket

våldet är ett smuts vi måste sprida vidare

för att känna oss rena.


*


ät en textburgare

flörta med grannens katt

låt kanylen ligga framme när din moster kommer på besök

var en rebell utan mål

spara ena testikeln i en burk med ättika

ta emot din älskades hjärtslag med full garde

banta.com

eller ät bara makaroner med ketchup

bombhota din närmaste arbetsförmedling

och spräng den sen

men räkna inte med ensamheten.


*

havet, mystiskt som ett bebott grässtrå

eller en sten som någon vänt på

i norra skogens kalhygge

med dess numera nedlagda sågverk

till

igengrodda stigar

här onanerar jag i smyg, på jakt

efter självklarheten

som kanske du sitter på

som en hemlighet, dold bakom din finurlighet

över mig och ett kairo jag aldrig sett

spänner sig himlens blåsvepta dotter

som den nakna nattens båge

som ett monument

efter den socialistiska frihetstörsten

eller hjulspår över en mellanöl.


*

jag ler mot dig, mot ett gammalt fotografi

det föreställer sig knappt

jag kokar kidneybönor

och mitt hjärta detonerar för minsta småsak

det är sit.com

vad faan hjälper det

timvisaren är illa bunden till klockan

bara en flackande blick, en vag föraning

en laktering från fittan

en årsringling på min slappa kuk, på olivögat

det är vit februarifredag, ut över hela bordet

kvar på det dygnsöppna gatuköket

men dagen är knappt medelålders

och gästerna trängs fortfarande

så jag syns inte i vimlet

så jag älskar dig.


*

händerna luktar av potatisskal och stål kallnat

av svettningar och dålig sömn

Jag är vid liv, men rosten har satt sig i lungorna

små, små flagor av aska, av tyranni

Jag är Broder Svea.

det blåser ute, det är ok.


*

jag tar en kniv till ditt kön

för att du är för trång och för torr.

det finns en kärlek

men du drömmer fortfarande om den.

ömmande hettar våra drömmar efter varandra.

vindlande strävar de efter ro

efter en kaffepaus

där vi kan begrava våra fötter i myllan

och bara växa


*

då vitnar knogarna & senorna i handen brister ut, som av inre spänning

jag var ung då, det var nästan bara sommar

med hårsprej & min första avsugning på en toalett

det är en storm, & blad & löv flyger för vinden

i en marriden nattsömn
i en tokgalen synonym

i en döende mans behov av livet


*

i snarorna hänger skrämmor, som vindspel

ta ett par steg till

& jag vilar oss på en filtad träbänk

du är så tung, & över oss klickar vinden skrämmorna


*

livet som det är

jag är kortfattad därför att jag är rastlös

hela världen ska vara inom räckhåll på två sekunder

kamrat

inte kan du springa för livet i högklackat heller

ha, du ramlar och bryter din fåfänga

universum utvidgas, som när ett hjärta ska till att slå

& vi bygger våra hus av silkespapper, i jämförelse.


*


i tungspetsen

i tanken som väger mer

än den Egendomlige

i antagandet

i stekandet av lök

i köket

i röven

i tvungenheten

rakt framför oss

runt omkring oss, i surret av dårar

trillat vid sidan om sängen när du bäddade

i guantanamo

där den matematiska bevisningen

bara bevisar

sig själv

där rytmen är barn som springer

auteuren som springer

han har bråttom

kravaller som springer

och gator

och miljöförstöringen

och den himmelska friden över alltihop.



Fotnot: "då vitnar knogarna..." och "i snarorna hänger skrämmor" ingår i sviten "Tavelodlaren".


SUPPLEMENT SERUM 30.B: KOKBOKEN


Samtliga recept av Räihä

En perfekt dry martini

För att blanda en dry martini behövs en flaska potent gin typ tanqueray och en flaska torr vermouth, de reaktionära använder noily prat, en fransk som lagras utomhus i ett år.
Sen behövs mycket is, helst färsk och gjord på källvatten (dyrt! men med bättre smak), ett stort glas, en lång sked och en hawthornesil; en hybrid av en visp och en spade, stor som en handflata med ett par hål i. Man kan (om man är snål) ersätta den med vad som helst som kan fånga upp isbitarna när man flyttar spriten mellan glasen.

Dessutom behöver man några goda urkärnade & ofyllda oliver och några tandpetare utan mintsmak, lyssna nu!
Läs igenom alla recept du tänker använda minst två gånger, var renlig och noggrann, gå ut och köp ett par oerhört vackra cocktailglas; ett v-format genomskinligt glas på fot helt utan utsmyckningar som helst bör rymma tio cl.

  • Fyll cocktailglaset med is. En oliv för varje drink spetsas på en tandpetare och sköljes minutiöst.
  • Fyll det stora glaset med is till ca tre fjärdedelar.
  • Häll 1 cl vermouth i det stora glaset för varje drink du tänker göra. Häll sen i 7,1 cl gin i det stora glaset och rör om våldsamt.


Ha gärna handen över när du rör men skölj den i så fall både före och efter.
Proportionerna som används här är den vetenskapligt framställda bästa blandningen. Filmartisten Buñuel berättar att han brukade använda en tesked angostura bitter ihop med vermouthen, röra om & sen hälla ut det i vasken innan han tillsatte ginet. Detta är en mycket god variant, lite kryddigare.
Ett annat intressant alternativ är att byta ut vermouthen mot fino, men ingen av dessa är en dry martini.
I ett av dom påstådda originalrecepten använde man orangebitter (finns inte på systembolaget), ett förfarande som var poppis ända in på 50-talet, mycket godare än det slemmiga citronskals-vridandet som får drinken att smaka lemonad. Jag betackar mig.

När sprit och och vermouth är blandat, slänger man isen som kylt cocktailglaset, fyller det till tre fjärdedelar och garnerar med oliven.

En dry martini måste drickas inom två (2) minuter, därefter blir den varm och skämd.


Diverse drinkar

serum supreme
en mysig drink för heta sommarkvällar

4 cl vodka
2 cl pisang ambon
6 cl passionsfruktsdryck

fyll glaset med is
fyll upp med fruktsoda; ju mindre glas desto sötare drink


fall serum
en het drink för mysiga höstkvällar

ett stort jävla mått calvados
ett glas mycket varm ekologisk ofiltrerad äppeljos

blanda och garnera med ett vackert höstlöv
vad väntar du på?




vintrum
jul, fast kul

4 cl billig grappa
2 cl amaretto
ett par stänk angosturabitter i ett cocktailglas

rör grappan och amaretton i ett blandglas med
mycket is och sila över i det förbittrade cocktailglaset
garnera med ett skevt leende



knoppen brister

gå ut i den varma solen och plocka den vackraste blomman du hittar
kyl en flaska enkelt mousserande vin
garnera glaset med blomman när du dricker
drunkna i vårens kärlekstörst



anna
tillverkad som studentpresent till den i serum publicerade anna gustavsson


4 cl laphroig, eller snarlik islay-malt
2 cl cherry heering

i ett ikea-standard grogglas
kyl alla ingredienserna, annars blir hon för söt
fyll upp med coca cola (inte light!)
ingen is, inget sugrör, ingen garnering -
allt i annas smak
drick snabbt och lägg beslag på stereon


Lindgatan 12A eller Där jag träffade Stefan Whilde

Highballglas; fyllt med is.
En skvätt myntasirap (som finns att köpa på Möllans asiatiska butiker).
Fyll opp försiktigt med Schweppe´s Indian Tonic (den skummar).
Njut en vacker sommardag.
För den som inte ska köra eller råkar vara gravid kan valfri mängd london gin tillsättas.


Whisk(e)y och veganer

Det ligger stor likhet i att vara vegan, det vill säga en individ som frivilligt exkluderar animalier ur sin livsföring, och att brygga whisk(e)y. Förutom att båda oftast vet precis vad de håller på med så har vi den oundvikliga groddningen. Nog för att man kan vara både vegan och destillerare av uisghe beatha (keltiska för livets vatten, något som säkert är sprunget ur alkemins sökande efter det andliga guldet eller kvintessensen) utan att grodda ett endaste korn. Men det höjer livskvaliteten att se saker växa.


När man och kvinna groddar, tas en bunte fröer eller ett mått av något sädesslag, även baljväxter går bra. Whisk(e)y-makaren använder korn eller råg, majs behöver inte groddas. Dessa blötläggs mellan 8 och 15 h beroende på hur stora de är och sen är vattnet redo att vattna blommorna med. Man sköljer av dem noggrant och det tar mellan 3 och 5 dagar innan groddarna är färdiga. Det är viktigt att de förvaras mörkt och att man ser till att de inte möglar genom att skölja dem ett par gånger om dagen.
Här slutar likheterna. När veganen äter sina groddar på mackan eller i en sallad kokar whisk(e)y-entuasiasten öl på sina.
Japp, du läste rätt. Groddat korn heter också malt. Under själva groddningen händer oerhört mycket: t ex bildas en del B- och C-vitaminer samt att stärkelsen hos kornet omvandlas till jäsbart maltos (maltsocker). När sen malten kokas dras maltosen ut i vattnet och vätskan kallas öl. Med lite humle i den sista kvarten eller så av kokningen och lite schysst jäst när det har svalnat blir det vad du och jag i vanliga fall kallar öl.

Vi får inte glömma den för whisk(e)yn och ölen så viktiga torkningen, rostningen och rökningen. Kornen torkas innan de kokas och om man fortsätter att värma dem blir de rostade och whisk(e)yn och ölen får en mer bränd smak, även om en hel del av den brända smaken kommer från ekfaten de lagras i. Ölen blir dessutom brunare och brunare. En tydlig skillnad kan man se i lager och stout, två motpoler i ölsamman-hang.

För att få den där otroligt smaskiga och för Skottland så säregna röksmaken så släpper man in massor med rök under torkningen, denna kommer från bränslet; torv. Torv är typ mossa, alger och gammalt gräs i en sammanpackad form. Detta används ofta i de skotska stugornas öppna spisar och sägs sprida en oändlig lukt. Ju mer rökt malten är desto närmare farfars verktygsbod smakar den slutgiltiga produkten.
Har farfar ingen verktygsbod? Prova Laphroig skotsk maltwhisky eller Rauchbier, som finns bland specialölen på bolaget.

Både torv, korn och råg är naturprodukter som är ”oändligt” förnyelsebara, så det är ingen risk att whisk(e)yn minskar i tillgång som t ex tequilan håller på att göra. De senaste åren har efterfrågan på tequila ökat, särskilt de ”finare” 100% agave- och anejo-sorterna. Agaven tar tio år på sig att mogna och dessutom har man inte haft så mycket framförhållning med planteringarna som man borde med tanke på de massiva reklamkampanjerna man har fört.

Efter att ölen har kokat silas vätskan av och maltresterna säljs till djuruppfödare som matar djuren med det, sojamjöl och lite kadaverrester. När ölen har svalnat tillsätts en jäststam som är noga utvald eller köpt på ICA och vips efter ett par dagar: bärsabira!
Denna destilleras, det vill säga alkoholen som kokar vid en lägre temperatur än vattnet och den andra skiten avskiljs genom att högst upp i en behållare hålls runt 78 celsius, där leds ångan av med en pip ner genom ett kylsystem och slutligen ner i en annan behållare. Från den upprepas proceduren en till två gånger beroende på hur subtil smaken ska bli.

I Skottland måste whiskyn enligt brittisk lag lagras minst tre (3) år under en skattemyndighetskräks översyn, därefter blandas och marknadsförs den. Vissa sorter blandas inte utan märks med ålder (med datum!) och tunnummer. Den kallas single barrel och säljs mycket dyrt men brukar hålla lika hög kvalisort.
Tunnorna köps in från bourbon-destillerier i USA eller sherryjäsare i Spanien. Även en del portvinsfat används. I USA är lagstiftningen sådan att bourbon måste lagras på helt nybundna och nykolade fat, vilket har lett till att de säljer av fat till Skottland, Japan och Västindien där man lagrar rhum i dem.
För att den intresserade läsaren ska få reda på hur de olika fattyperna påverkar smaken rekommenderar jag Glenmorangie´s maltwhisky-sortiment.
Förutom single malt, scotch blend och pure malt (som är en blend på bara maltwhisky) finns ju såklar den lätta och träiga grain-whisk(e)yn som är huvudingrediens i nästan all blended whisk(e)y. Den destilleras i en helt annan apparat, en så kallad kollonapparat, och kan närmast liknas vid tillverkningen av vodka förutom att man fatlagrar den och får en del smak på det sättet, även om det finns fatlagrade vodkor. Råvaran kan dessutom vara nästan vad som helst med tillräcklig stärkelse, precis som med vodka.

Det finns en whisk(e)y för alla smaker. Så vill du veta vilken som är godast så får du prova alla.

Lycka till!



Absinten - den gröna feen

Roten till all ondska, dekadans och kreativitet. Eller hur? Det brännvin det har spunnits mest myter om. Giftigt och hallucinogent.


Knappast. Visst finns det en viss mängd gifter i ingredienserna, men oftast hinner man nog bli väldigt dyngvråk innan man känner av något. Alkoholen är den största mängden gift (upp till 85% vol. alc förekommer) och bör tillskrivas den mesta effekten!

De flesta som blev vansinniga av absinten blev troligen det av syfilis som faktiskt var ganska "popis" just då. Den första vågen av absint i modern tid höll i sig 130 år, absinten tillverkades av alla seriösa och oseriösa sprittillverkare (1797 kom Pernod med den första, efter dr.Ordinaire's recept) och på grund av den oerhört höga konkurrensen såldes den till priser som tillsist låg på samma nivå som vinet. Vilket såklart de franska vinkartellerna och vinbönderna inte kunde acceptera, så via lobbygrupper och "vetenskapliga rön" fick de den förbjuden i Frankrike, troligen runt år 1915. USA var ett år tidigare. Belgien och Schweiz var också något före.

Sen är ju faktiskt alkoholism ett stort problem, men alla dödsfall och delirium skulle lika gärna kunna skyllas på gin, som i 1800-talets England hade samma rykte.
Tequila sägs ju också vara hallucinogent, särskilt då masken som bara förekommer i den "sämre" släktingen Mezcal som inte destilleras i distriktet Jalisco, Mexico, vilket är en förutsättning för att det ska få kallas Tequila. Ett annat falskt rykte är att den skulle vara gjord på en kaktus, vilket säkert grundar sig på att kaktusar förekommer på många etiketer. Agaven som man tillverkar spritdrycken på är släkt med liljan och påminner om en ananas när den är mogen, dock några storlekar större.
Rom, som gjorde sjöfarare och pirater sjövilda har samma dåliga rykte. Likaså vodkan som är orsaken till alla alkoholförbud här uppe i norr.

Den gemensamma nämnaren här, är urusla levnadsförhållanden i ett samhälle som är ruttet in i kärnan. Sprit är ett enkelt och effektivt nöje och en oöverträffbar flyktväg ur livets ofta sorgsna attribut. Vilket t o m fabriksägarna visade sig förstå när de betalade ut arbetarnas löner i alkohol, allt för att förslava folket när kyrkan började spela ut sin roll.

Ur absinten föddes pastis, nu känd under märken som Pernod och Ricard, denna saknar det som sades vara upphovet till allt det farliga i absinten nämligen Artemisia Absinthum, malört.

Absintsmakande drycker har tillreds i 3000 år, de första av vin såklart då man troligen bara har gjort spritdrycker i c:a 500 år. I Sverige har man kryddat brännvin med malört i alla tider, dels för att dölja den kväljande finkelsmaken och dels för att det var tillgängligt överallt d v s växte på varje knut. Vanföreställningen att "är det äckligt så gör det gott" gjorde säkert sitt, malörten har används som medicinalväxt i tusentals år.

När jag gjorde min andra omgång absint hemma i garderoben letade jag upp information om de andra ingredienserna, och fann att alla var giftiga i någon grad. Personligen upplever jag absintruset som mycket trevligt, lite skonsammare och kanske lite gladare och flummigare än andra. Men det mesta ligger nog i de värderingar man själv lägger in i det.

Recept till 1 liter:

  • 5g fänkålsfrön
  • 5g torkad järnek
  • 5g isop
  • 5g lakrisrot
  • 5g malört
  • 20g anisfrön

    Alla dessa kryddor placeras i en glasburk med tätt lock och överhälles med 1 liter brännvin som bör hålla minst 60% vol alc. Lägre alkoholhalt kompromissar med smak och den inneboende magiscka styrkan. Blandningen förvaras i burken i 3 dagar, sen silas kryddorna bort genom dubbla kaffefilter.
    Absinten buteljeras och lagras åtminstone någon månad. Man späder ut den med kranvatten till c:a 20% vol alc. i glaset innan man dricker det.
    Detta receptet har jag provat flera gånger och jag tycker att drycken är min bars stolthet.


Nedan följer en bunte mer spridda och vedertagna absintrecept.

Absint:

  • 15g anisfrö
  • 10g fänkål
  • 5g bittermandel
  • 5g koriander
  • 5g lagerblad
  • 2g grå bynke

    Detta överhälles med 1 liter brännvin och drar i 8 dagar innan det silas genom dubbla kaffefilter. Här vill receptförfattaren tillsätta 1,3 dl strösocker. Jag tycker att man gott kan söta i glaset istället så var och en får det som de vill.

Absint:

  • 4 teskedar anisfrön
  • 8 kardemummakapslar
  • 1 tesked korianderfrön
  • 1 tesked fänkålfrön
  • 2 teskedar mejram
  • 4 teskedar hackad rot från kvanne (angelica archangelica)

    Detta får dra i 1 liter brännvin i 6 dagar sen tillsätter man:
  • 4 teskedar torkad malört
    som ligger och drar i spriten i ytterligare 1 dag. Sedan silas vätskan genom kaffefilter och lagras en tid innan den drickes. Författarna till receptet vill gärna söta den med 3 dl socker men jag tycker att man kan få söta var och en för sig

Absint:

  • 8 teskedar hackade pepparmyntsblad
  • 3x2 cm stor bit av bara det gula från en ekologisk citron
    detta drar i 1 liter brännvin i 6 dagar, sen tillsättes:
  • 4 teskedar hackad malört
    som får ligga kvar i 2 dagar och hela blandningen silas, lagras och drickes med lika stort förnuft som vilken annan spritdryck.

    Jag har fler recept men för dessa krävs destillering så jag tänker inte gå in på dessa.

    Gustav skål! och god jaktlycka.


1 kommentar:

Kraxpelax sa...

Nu gott oich väl omkring tusentalet franska dikter översatta och tolkade:

Ordgaller

Dessutom skriver jag fransk poesi själv:

Poétudes

Poésie étrangère

- M v h,
Peter Ingestad